Internationella olympiska kommittén (IOC) har meddelat att man inte öppnar någon utredning mot FIFAs ordförande Gianni Infantino efter ett klagomål om hans relation med USA:s tidigare president Donald Trump. Klagomålet, som lämnades in av människorättsorganisationen FairSquare, handlade om påstådd kränkning av reglerna om politisk neutralitet.
Bakgrunden var Trumps erkännande av att han personligen kontaktat Infantino i ett ärende rörande en röd kort-händelse för den amerikanska anfallaren Folarin Balogun. Kortet ledde initialt till en automatisk avstängning för en match, men beslutet om avstängning sköts upp i tolv månader enligt en bestämmelse som tillåter att disciplinära påföljder skjuts upp.
Resultatet blev att Balogun kunde spela i USA:s åttondelsfinal – en match man förlorade mot Belgien. Själva beslutet att skjuta upp avstängningen och den politiska uppmärksamheten däromkring ledde till kritik och ett formellt ifrågasättande från flera håll, inklusive uppgifter om att Norska fotbollsförbundet övervägde att lämna in en anmälan till FIFAs etikkommitté.
IOC säger att klagomålet ligger utanför dess etikkommissions jurisdiktion eftersom det rör interna frågor inom en internationell förbunds styrning och tillämpningen av sportens egna regler – områden som enligt organisationen inte omfattas av Olympiska stadgans etiska regelverk.
Infantino har suttit som medlem i IOC sedan 2020, men i detta fall anser kommittén alltså att ärendet hör hemma hos andra instanser. Fallet väcker ändå frågor om transparens, ansvar och hur nära relationen mellan ledande idrottsföreträdare och politiska aktörer bör få vara.
Oavsett var ansvaret hamnar i slutändan är diskussionen ett tydligt exempel på hur stora sporthändelser och disciplinära beslut snabbt kan bli föremål för både politisk och allmän granskning – och varför klara processer och tydlig kommunikation är avgörande för tilliten till idrottens institutioner.